Snöstorm, solstrålar och smash-faktorn

Jag skulle ljuga om jag hade sagt att jag inte anade att golfvädret skulle utebli idag… Väderrapporterna var inte direkt lyriska över vårens framsteg den här helgen och nu skulle det dessutom bli nederbörd. Eftersom jag har förmånen att komplettera väderapparnas information med lite egna nattliga kontroller så insåg jag redan klockan 4 på morgonen när det var -4 grader ute att det nog kommer bli svårt att slå ut på golfbanan kl 8.30 som planerat. Att beträda greenerna när det är frost ute är big no no! Klockan 6 låg det ett vitt snötäcke på marken och stora fluffiga snöflingor dalade sakta ner mot den vita marken. Nu var det verkligen helt kört. Jag skickade ett meddelande till mitt spelsällskap och konstaterade det jag tyckte var det uppenbara – vi stannar i sängen idag. Efter ett tag fick jag ett ”Ok” tillbaka. Svårt att avgöra på messenger om det var ett ”Ok, jag håller med. Det här funkar inte!” eller ett ”Ehh ok, men vi hade ju bestämt…”. För att det inte skulle uppstå missförstånd skickade jag en nulägesbild från sovrumsfönstret…

IMG_4040

Jag vet inte om det ens skulle vara lagligt att åka på sommardäck till golfklubben. Döm av min förvåning när mitt spelsällskap som bor 5 km bort svarade med en bild helt utan snö och frost. Golfklubben ligger åt hans håll så det var bara att tänka om. Lite senare slog vi ut på gröna fairways med strålande sol mellan de lätta molnen.

IMG_4043

Jag var naturligtvis nyfiken på att testa både min nya hybrid-klubba och de råd jag hade fått på min klubbutprovning. Hybridklubban fungerade exakt lika bra som säljaren hade sagt, hur ofta händer det? Tillräckligt långt och hyfsat rakt, say no more! Det som jag skulle försöka träna på svingmässigt var min smash-faktor, det vill säga i vilken vinkel klubbhuvudet träffar bollen. Jag träffar normalt när klubbhuvudet är på väg uppåt vilket ger höga och korta slag. För maximal längd och kontroll ska man slå ner på bollen med järnklubborna. Lätt att säga men nu skulle jag försöka. Jag ska inte säga att det fungerade varje gång men jag fick till några riktigt bra träffar som jag nog kan vidareutveckla på driving rangen.

Lillan tog sig en extra tupplur på eftermiddagen precis innan vi skulle bort på middag. Vi blev till slut tvungna att väcka henne med följden att vi hade ett lite nyvaket åskmoln med oss som överraskning till värdparet. Hon lugnade ner sig när hon fick lite leksaker men var väl inte på sitt allra bästa humör. Däremot accepterade hon att vara med de för henne helt okända personerna under en stor del av kvällen. Eftersom hon inte får leka med bollar hemma på grund av att boxern går i spinn, var det naturligtvis extra roligt att leka med dem nu. Framförallt att slänga dem på soffbordet där alla fulla kaffekoppar och efterrätten stod… Som tur var klarade vi oss utan ersättningskrav den här gången! Utöver trevligt sällskap fick vi mat som var både god och nyttig mat.

Jag vet inte vad som har hänt med lillans nattningstid… Tidigare har hon somnat som en klocka vid 19-tiden. Nu är hon gladeligen uppe till både 20 och 21 och när vi till slut försöker natta henne efter nappflaskan tjattrar hon bara och gör lite nya roliga ljud som hon har lärt sig.  De där timmarna av egentid som kunde balansera en i övrigt barnintensiv dag verkar vara ett minne blott. Tur att hon är söt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *