När jag blev väckt av snöplogen på morgonen insåg jag direkt att SMHI:s hot om kraftigt snöfall antagligen hade infriats. På morgonens hundpromenad undanröjdes alla tvivel. Det hade nog kommit 20 cm snö och det var läge för lite snöslungning innan frukost. Jag körde undan fruns bil för att komma åt uppfarten. Lite för sent insåg jag att nog var lite för mycket snö där jag ställde den. Bilen blev hängande på underredet med spinnande hjul. När jag skulle starta slungan hade det frusit fast is i maskinen, så jag fick börja med att hacka loss den… Efter att ha fått bort snön hjälpligt från uppfarten och de andra gångarna skulle vi rädda bilen. Jag ställde min bil bakom och kopplade en bogserlina. Det gick smidigt att få upp fruns bil på vägen igen. Äntligen dags för frukost 🙂

När vi skulle åka iväg till fortsättningskursen på babysimmet öppnade jag bilen bara för att mötas av en snöhög på passagerarsidan – jag hade tydligen glömt bort att stänga fönstret efter bogseringen…

Döm av min förvåning när jag redan i receptionen på badhuset stöter ihop med två pappor med tillhörande bebisar – simkurs är tydligen männens grej 🙂 Vid närmare eftertanke är det nog helt enkelt så att många mammor är hemma första året för att sedan låta männen ta över. Kul ändå att se att även pappor tar del av föräldraledigheten! Själva kursen började med repetition av ryggläge och ”nu kommer det vatten”. Det sistnämnda innebär att man häller vatten på barnets huvud med vattenkanna för att vänja barnet vid det blöta. Det skulle inte förvåna mig ett dugg om jag får höra exakt de orden när lillan börjar prata och vi går ut i regn för första gången – ”Pappa, nu kommer det vatten!”.

Efter simning och efterföljande lunch går det inte att hålla henne vaken och den här gången ville jag inte heller det. Jag hade tänkt att utnyttja veckans säkraste sovtimme effektivt. Med lillan sovandes i bilen hann jag klippa mig, handla te i hushållsbutiken, kablar i elektronikbutiken, leksak i leksaksbutiken och mat i matbutiken. Hela veckans ärenden på drygt en timme. Och för er som börjar bli upprörda nu – jag tittade till henne i bilen mellan butikerna!

På kvällen hann jag med lite IT-support åt en granne. Det som tar längst tid är att försöka hitta alla lösenord till mailkonton, trådlösa nätverk, appbutiker och dylikt. Jag ser fram emot den dag då biometrisk identifiering kan ersätta alla dessa hopplösa bokstavskombinationer som finns nedskrivna på en lapp som är lagd på ett väldigt bra ställe.