Jag gissar att många småbarnsföräldrar gör precis som vi – börjar dagen med de obligatoriska D-dropparna. Är det någon mer än jag som har funderat på varför de måste droppa så långsamt? Nästan 30 sekunder för att få ut fem droppar – om flaskan är full det vill säga. När den börjar ta slut kan det ta nästan dubbelt så lång tid. För en normalstressad förälder är det här eoner av tid som går till spillo varje dag. Denna tid kan innebära skillnaden mellan att hinna sätta på morgonkaffet eller få lida av koffeinbrist, eller att hinna kamma håret! Enligt SCB föds det ca 115000 barn i Sverige varje år. Om vi antar att alla dessa barn får sina stipulerade droppar varje morgon så innebär det att svenska föräldrar väntar totalt nästan 2000 timmar varje dag. Själv kommer jag vänta totalt 6 timmar på att få ut D-droppar ur flaskan, det är ju mer än en säsong av Solsidan! Jag kan inte låta bli att fundera på varför det måste vara fem droppar om nu alla ska ha samma dos – kan inte någon smart flaskfysiker uppfinna den optimala pipen som ger ”en” enda droppe i lagom storlek? Om det nu är motiverat att bygga motorvägar för att resenärerna ska spara några minuters resväg måste det här dilemmat helt enkelt kunna lösas med hänvisning till den stora samhällsnyttan!

Frun hade åkt iväg tidigt på morgonen för att lämna in hunden på en operation. Han har fått epilider i munnen, det kan liknas vid hud som har växt upp på tänderna. Till slut börjar det blöda och blir infekterat. Problemet när hunden blir dålig är att frun blir minst lika dålig, de lever i något slags konstig symbios. Frun får svårt att både äta och sova, så vi får hoppas att hunden snart är bra!

På dagen åkte vi pulka igen. Lillan bara älskar det. Hon viftar med händerna och när man vänder pulkan nedanför backen och frågar om hon vill åka igen så kommer det något konstigt gurglande ljud – jag är rätt så säker på att det betyder ”pappa, spring uppför backen nu så att jag får åka någon gång”.  Eftersom temperaturen hade sjunkit ner mot minus 15 så hade jag tagit på mig varma kläder. Efter några varv upp och ner i det tempo som lillan önskade var jag genomsvettig – jag måste lära mig…  För att hålla kylan på utsidan av huset så eldar vi så mycket vi orkar i våra kakelugnar och i kaminen. Det är riktigt mysigt med allt sprakande och den sköna värme som det ger. Baksidan är att jag och ryggen måste hämta ved flera gånger per dag, inte riktigt vad ryggen behöver just nu.

På kvällen kom vovven hem igen. Operationen hade gått bra och bortsett från lite illamående och en irriterad strupe var han sitt vanliga glada jag, dock i en lite tröttare version.