Det är därför det heter sittpuff!

Jag har inte skrivit om våra nätter på ett tag nu. Det beror dels på att jag inte vill trötta ut er allt för mycket med dessa detaljer, men även glädjande nog att vi har sovit ganska bra under en period. Ända tills tänderna började växa igen ska tilläggas…

Någon gång under julhelgen hördes det bekanta gnyende alltför ofta igen. Jag har lärt mig skillnaden på ljudet från ett uppvaknande som hon själv kan somna om ifrån och det missnöjda gnyendet som ofrånkomligen övergår i ett högljutt skrikande om inte rätt insatser sätts in. Efter att alltför många gånger ha stigit upp, gått in till lillans rum och klappat om henne tills hon somnat, för att bara minuter senare höra gnyendet igen, tröttnade jag! Jag tog helt enkelt med mig täcket och gick och lade mig på sittpuffen som vi har i hennes rum. Den manövern gjorde henne mycket lugnare och hon kunde sova lite längre perioder. Min sömn blev möjligtvis också lite bättre men det fanns vissa bieffekter av det nya arrangemanget. Jag kanske borde ha förstått bättre eftersom det faktiskt heter sittpuff – efter några nätter kände jag inte riktigt igen min rygg. Så fort jag sitter ner några minuter så låser den sig och jag får sakta sakta försöka vrida mig lite tills jag kan räta ut ryggen igen. Någon sade att man skulle träna ryggen när man får barn och det borde jag tydligen ha gjort…

Lillan förstår mer och mer. Hon älskar när frun sjunger sånger ur den ”spelande” sångboken innan det är dags för läggning. Nu räcker det med att frun frågar ”Ska vi sjunga?” för att det ska bli fart i den lilla kroppen. Oavsett var hon befinner sig så lägger hon i sin högsta krypväxel och tar sig raskt till soffan. Där ställer hon sig upp och skrattar hysteriskt tills frun och sångboken är på plats. Sen har de en riktig mysstund i soffan innan det är dags för den stora sångboks-separationen. Förståelsen för att även det goda har ett slut är klart begränsad. En kväll när batterierna tog slut i boken höll det på att bli total katastrof. Nu verkar parterna till slut vara överens om att en gemensam nattning av sångboken är en godtagbar lösning.

På typiskt manligt vis tänkte jag ordna en snabbfix på ryggproblemet så jag åkte till gymmet på kvällen. Jag hann med både ett långpass på löpbandet och ett ordentligt pass med maskinerna. Jag satsade lite extra på ryggövningarna och kände mig väldigt ödmjuk efteråt. Vi får se hur det känns i ryggen imorgon!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *