Idag är det för första gången jag själv är pappa på fars dag, en lite märklig känsla trots att lillan snart är ett år! Vi tillbringade dagen tillsammans med kusinerna och deras föräldrar. Efter en trevlig lunch satte vi ner barnen på golvet och fick se lillkusinen krypa i motorvägsfart runt rummet. Lillan satt still och lekte med en ballong.
Det är oundvikligt att jämföra hur långt man har kommit i utvecklingsfaserna, allra helst när det bara skiljer 4 månader mellan lillan och lillkusinen. Om jag ska sammanfatta prinsessans utvärdering efter det första året så skulle nog betyget se ut så här:
- Sova – Mycket väl godkänt
- Äta – Mycket väl godkänt
- Låta bli att kräkas – Mycket väl godkänt
- Gå på pottan – Mycket väl godkänt
- Sitta – Mycket väl godkänt
- Stå – Godkänt
- Gå – Icke godkänt
- Tänder – Icke godkänt
- Vikt / Längd-kurva – Godkänt
Det finns förresten en risk att vi behöver ändra betyget för ”Låta bli att kräkas” – för ni kan ju själva räkna ut vad som hända max 5 minuter efter att vi lite nöjda hade förkunnat att hon aldrig kräks…
Vi blev också introducerade till ”Babblarna”, någonting som tydligen är grundkunskap hos alla föräldrar. Om man någon gång behöver lugna sitt barn under en period är det babblarna som gäller på telefonen eller plattan. Efter att ha träffat den mycket energiske lillkusinen kan jag förstå att det behövs ibland…
Jag hade önskat mig en ny slickepott i fars dagspresent, men min fru hade förträngt det. Jag kommer hämnas genom att inte baka något åt henne under en period 🙂