Idag tog det slut… Det som började så stabilt ändrade sig snabbt till att bli en tuff resa. Redan efter nionde hålet på min för året nya hemmaklubb stod det klart att mitt liv som singelhandikappare nu definitivt är över för denna gång. Med tanke på antalet rundor som jag har spelat de senaste tio åren så var det kanske inte så förvånande, och väger man in antalet träningstillfällen under dessa år så är det nog snarare en logisk och rättvis korrigering. Icke desto mindre känns det som ett nederlag att inte längre kunna kalla sig singelhandikappare. Med detta sagt så känns golfen i år roligare än på länge och nu har jag ju ett nytt mål att kämpa mot – jag vill bli singel igen! 

Idag har lillan för första gången sett oss elda i kalkelugnen hemma, det gjorde det inte lättare att komma ihåg frukosten…Jag tog en joggingrunda i solnedgången men blev tvungen att stanna för att fotografera de vackra färgerna!