Idag är det riktigt förkylt med både hosta och feber. Dagens babysim är inte ens att tänka på – det får bli en heldag hemma istället. Utöver förkylningen är det nya tänder på gång igen (eller fortfarande…). Hon gnager på det mesta som kommer i hennes väg – barnsängen, pekböcker, drickamuggen och till och med betongskivan på vardagsrumsbordet. Ingenting av detta verkar dock hjälpa fullt ut för till sist provade hon ett nytt trick. Medan vi satt helt fredligt i soffan och tittade i en pekbok lutade hon sig mot mig som hon brukar göra när hon vill mysa lite. Men den här gången hade hon en annan plan. När hon kom tillräckligt nära bet hon mig ordentligt i bröstet. Jag blev så förvånad att jag skrek till ordentligt med följden att hon blev jätteledsen. Efteråt tänkte jag att det nog var bra med en tydlig markering – bitas är inte ok även om det gör lite ont i tänderna!

Det tog inte lång tid innan den feberstinna lilla kroppen behövde vila och när inte pappa förstår tillräckligt fort får man ta saken i egna händer. Lillan kröp helt enkelt till närmaste lediga hundsäng och lade sig tillrätta i ett hörn och somnade. Hunden som sov på sin sittpuff någon meter bort verkade inte bry sig det minsta, han har ju ganska många sovplatser att välja på. Sen snarkade de ikapp tills det var dags för lunch och långpromenad.

Tyvärr var det inte färdigt med soffincidenter för den här dagen. Precis innan nattning och den här gången med bildvisning på iPaden snurrade hon snabbt runt och slängde sig baklänges. Hon trillade rakt ner på klinkergolvet och det såg riktigt läskigt ut. Som tur var missade hon bordskanten med en hårsmån och på något sätt verkade det som att hon klarade att rädda huvudet från smällen. Hon blev naturligtvis jätterädd och ledsen men hon lugnade sig snabbt och efter lite observation beslut jag mig för att inte åka till akuten. När hon hade somnat för kvällen var det en orolig pappa som tittade in i sovrummet många gånger trots att jag hade babymonitorn.

När jag låg i sängen och försökte somna så tänkte jag att det här antagligen inte är sista gången det kommer hända en olycka. Man kan vara försiktig och försöka förebygga, men allt går inte att förhindra.