När vi nu har tömt lillans rum på de sista elektronik-resterna från mitt tidigare kontorsliv så återstår ett stort antal skruvhål och kabelkanaler som är väldigt svåra att försvara i ett barnrum. För att bli av med de fula märkena och samtidigt göra rummet lite mer ”barnigt” tänkte vi tapetsera en fondvägg. Men även om det bara gäller en vägg så behöver man ju bestämma sig för en tapet. Att göra ett gemensamt besök i en tapetbutik måste vara den ultimata prövningen för en relation. Jag hade tänkt att vi skulle titta i pärmen med barntapeter men det fanns ju en hel avdelning med barntapeter. Om man inte hittade någon tapet i det traditionella barnsortimentet fanns det dessutom en egen pärm för varje existerande Disneyfilm. Jag tänkte att några skruvhål kanske inte är så farligt ändå… Det var inte tal om att bestämma sig för en tapet på plats utan det handlade enbart om att sålla ner utbudet till någonting som var greppbart. Det slutade med att vi fick med oss fem pärmar hem, fullt tillräckligt för att sysselsätta oss resten av helgen.

På söndagsmorgonen åkte frun iväg med hunden för att spårträna. När hon gick spåret skulle hon ta sig över ett dike i skogen men isen höll inte så den ena foten försvann ner i vattnet. Det blev rejäla blåmärken och när hon kom hem hade benet svullnat upp. Det är farligt med friluftsaktiviteter… Hunden skötte sig i alla fall utmärkt – men hur svårt kan det vara att spåra i snö??

Jag lyckades också ta mig ut på tunn is – till och med väldigt tunn is… Jag tänkte göra lite nytta på hemmaplan medan frun var borta med hunden så jag satte på en tvättmaskin. Jag kollade noga så att det bara var mörka kläder i maskinen. När jag skulle hänga upp tvätten så var det första plagget jag drog ut ur maskinen fruns favoritklänning, inte bra… Om det här skulle bli mitt sista blogginlägg så vet ni att klänningen har krympt…