Jag börjar nöjt med att skriva att lillan har sovit hela nätterna på sistone, ja i alla fall en del nätter. Det känns nästan overkligt att vakna på morgonen och titta på klockan och känna att det faktiskt är dags att gå upp. Dessutom har lillan en glupande aptit på morgonen. Hon kryper målinriktat till sin stol under tiden som hon utropar något förväntansfullt gurglande ljud, nästan som att hon redan har gröten i strupen. Både frun och jag gillar att äta en ordentlig frukost, så det känns extra roligt när vi alla kan äta tillsammans på morgonen!

Lillan förstår mer och mer, eller åtminstone håller hon på att lära sig att förstå mer och mer… Idag när vi läste pekboken med djur i försökte jag låta som de olika djuren för att de skulle bli lite mer livat. Hon har förstått att om hon pekar så gör pappa ljud. Efter ett tag fastnade hon på grodan och papegojan. Hon pekade varannan gång på grodan och varannan gång på papegojan. Det kändes som att vi höll på en hel evighet. Om hon inte vet vilka de här djuren är och hur de här djuren låter nu så blir jag besviken. Om någon undrar hur grodan och papegojan låter så är det min och lillans hemlighet…

Idag har jag varit en duktig kund. Jag har svarat på tre stycken kundundersökningar. En av enkäterna var ifrån Volvo och handlade om  kvalitén på min numera tre år gamla bil. Jag har varit extremt nöjd med min bil men när jag började svara på frågorna så radade problemen upp sig och helt plötsligt kändes det som att min bil har varit ett riktigt måndagsexemplar:

• Fyrhjulsdriften fungerar inte alltid som den ska (onödigt spännande när man ska köra med släp på löst grus eller is)
• Bilen låser upp sig själv spontant när den är larmad (inte så lyckat när man har ställt bilen på en flygplats eller ett köpcenter)
• AC:n får frispel när man har stannat och tankat (den blåser superkall luft när man startar bilen igen, även om det är minusgrader ute)
• Skinnklädseln har spruckit
• Bakluckan går inte alltid att stänga

Men annars går bilen bra 🙂 En av de sista frågorna i enkäten var om min nästa bil kommer att bli en Volvo. Ja, antagligen. Bara jag får in barnvagnen och hundburen innanför den sluttande bakluckan på den nya V90:n…

Eftersom det är sportlovsvecka där vi bor så är babysimmet inställt och öppna förskolan följer inte sitt ordinarie schema. Igår sov lillan över öppna förskolans grillning och idag var det inga aktiviteter. Jag måste erkänna att det blir lite segt att bara vara hemma utan några aktiviteter på dagarna. När långpromenaden och brevlådetömningen är avklarade någon gång efter lunch får man anstränga sig för att orka vara rolig ända till middagen.

Vi bestämde oss för att göra en utflykt – vi åkte till Jönköping och lämnade tillbaka överblivna saker. Det ska sägas på en gång att för lillan så var nog inte den här utflykten så spännande. Inte för att hon på något sätt ogillar Ikea, Clas Ohlson eller Jönköping, utan för att hon somnade innan vi hade passerat vår brevlåda och vaknade först när vi var tillbaka på matbutikens parkering i vår stad. Jag hann i alla fall göra alla ärenden som jag skulle göra på ett mycket effektivt sätt!

I matbutiken bevisade jag för mig själv varför jag har svårt att veckohandla. Jag skulle köpa blöjor för de var nästan helt slut. När jag hade betalat hade jag med mig massor av god mat som jag hade spontanshoppat och en ny fin led-lampa till kattvinden, men några blöjor hade jag inte fått med mig… Det blev en snabb runda till i butiken och när jag kom ut nästa gång kom jag på att jag kanske skulle kunna lösa in utbetalningsavin ifrån flygbolaget på matbutiken. Jodå, det skulle inte vara några problem att få pengarna insatta på kortet. Tyvärr fungerade det inte i praktiken och eftersom det nu hade skrivits på avin så jag skulle få pengarna kontant istället. Det fanns bara en kassa som hade så mycket kontanter, behöver jag säga att det var den med längst kö? Jag fick visserligen gå före i kön men det var inte de mest positiva blickarna och kommentarerna som anades ifrån de bakre leden när det tog lite tid för kassörskan att lösa in avin. När jag till slut fyllde plånboken med pengarna hittade jag pantkvittot som jag naturligtvis hade glömt att lämna in…

På vägen hem tänkte jag att det är dumt att åka omkring med så mycket kontanter i plånboken, det kanske är bäst att jag köper ett nytt objektiv till kameran så att jag inte riskerar att bli rånad. Och som av en händelse så tror jag att jag såg ett bra objektiv på Blocket… Jag funderade också på varför det heter plånbok? Hade man tändstickor och plån i den tidigare? En snabb sökning när jag kom hem gav tillhanda att man förr hade anteckningsblad i plånboken och att de tydligen kallades för plån. Det kanske är dags att fundera på något nytt namn?

Vi firade fruns namnsdag med potatisgratäng, biff och ett glas rött. Eftersom vi hade så trevligt valde vi att bordlägga frågan om förskola för lillan…

Veckan inleddes med vaccinationsdag. På grund av våra resor har vi valt att utöver de vanliga vaccinationerna också ge lillan Twinrix mot Hepatit. Totalt är det tre extra sprutor under ett halvår och tillsammans med de andra sprutorna så blir det ganska många stick. Jag tror att lillan börjar förstå att när man kommer till BVC-sköterskan så är sannolikheten hög att sprutan kommer fram. Nu när vi blev inkallade till sköterskan så satte lillan full fart – åt andra hållet. När jag hade fångat in henne passade vi på att väga och mäta henne. Kurvan såg ut att ha stabiliserat sig vilket känns bra!

Vi insåg snabbt att det inte gick att prata oss runt sprutan. Det var bara att få det överstökat trots ljudliga protester. Precis som förra gången hjälpte det lite med såpbubblor efteråt men det tog ett tag innan lillan var sitt vanliga glada jag igen.

Idag inspekterade vi den lokala förskolan. På vägen dit diskuterade vi vad vi skulle fråga om. Det handlade nog egentligen mest om huruvida det överhuvudtaget är bra att ha barn på förskola än om den här förskolan var bra… Eftersom det var sportlov den här veckan så var det föredömligt lugnt på avdelningen. Maten lagades lokalt och intogs i skolans matsal som finns i samma byggnad. Lokalerna kändes väldigt små men fyller säkert sitt syfte. Hur vi ska göra med förskola kommer nog behöva diskuteras mer hemma vid köksbordet, men nu har vi i alla fall en gemensam referensram!

Tjipp och välkommen till bloggen. Idag ska vi lära oss hur man kan göra soffbord av köksskåp och några hjul… Det var alltså soffbord som var slutmålet med köksskåpen som jag har skruvat ihop de senaste dagarna. Idag var det slutmontering av de nyinköpta möbelhjulen på skåpen. Tanken med hela konstruktionen är att vi ska kunna förvara täcken och kuddar i bordet och dessutom kunna rulla undan det för att använda det som sängbord när vi vill bädda ut bäddsoffan. Det kanske inte blir världens snyggaste soffbord, men förhoppningsvis det mest praktiska! På plats i gästrummet blev det faktiskt precis som jag hade tänkt mig!

Frun åkte iväg och tränade hunden på förmiddagen. Det gick förvånansvärt bra med både spår och uppletande med tanke på att han inte har tränat på länge. När han kom hem var han helt slut!

På eftermiddagen överraskade vi våra grannar med en försenad ett-årspresent till deras dotter. De överraskade oss tillbaka genom att erbjuda kaffe med hembakat fikabröd och det skulle ju vara väldigt oartigt att tacka nej till det… Lillan såg en massa nya spännande leksaker hos sin kompis som hon antagligen snart kommer att tjata om 🙂

På kvällen bestämde vi oss för att fira alla hjärtans dag ordentligt. Det blev ett par timmar i TV-soffan bara vi två (och Boxern förstås) utan telefoner, datorer och surfplattor – det är äkta kärlek det!

När jag och lillan handlade mat så råkade jag ställa vagnen väldigt när mandarinerna. Med ett  stort leende visade lillan att hon direkt hade förstått att hon nådde till frukten. Det var inte mycket annat att göra än att låta henne ta en frukt – det blir bra sysselsättning under shoppingrundan tänkte jag!  Hon jonglerade nöjt med mandarinen men när vi kom till kassakön hade hon lyckats äta upp nästan halva frukten – med skal och allt. Jag försökte få ut de kladdiga skalbitarna ur hennes mun samtidigt som jag höll i den halvätna droppande frukten. Lillan blev naturligtvis lite upprörd över att jag hade stulit hennes frukt! När jag hade lugnat henne lite var det min tur i kassan. Jag packade upp varorna med ena handen fortfarande med mandarin-resterna i den andra. Till slut var det bara mandarinen kvar. Det kändes fel att lägga upp den på bandet i dess nuvarande skick och lika fel att stoppa den i fickan. Jag fick helt enkelt fråga om kassörskan visste vad en mandarin brukar väga – när den inte är halvt uppäten det vill säga. Snäll som hon var så bjöd hon på frukten 🙂

Jag tyckte att det luktade lite konstigt i bilen i veckan, men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var. Efter ett tag så försvann doften. Nu hade det börjat lukta konstigt hemma också men vi har haft lika svårt att identifiera källan där. När vi skulle packa om lillans skötväska inför kvällen hittade vi till slut anledningen till odören. I vår iver att alltid ha någonting ätbart med oss till lillan på semestern så hade vi plockat med oss ett kokt ägg från frukostbuffén i Thailand…

På kvällen blev vi bjudna på trevlig Tapas-middag inne i staden. Det kan ju bli lite hursomhelst när man har med sig barn på middag. Som tur var så  gillade lillan Tapas lika mycket som vi och inte nog med det – hon avslutade med att äta massor av blåbär till efterrätt. Det var tydligen inga problem alls att hålla igång flera timmar längre än vad hon brukar på kvällen – hon var på ett alldeles strålande humör! Till slut kravlade hon upp i mitt knä och somnade vid matbordet – världens tröttaste lilla hjälte!

Äntligen fredag! På något konstigt sätt känns det fortfarande skönt när det blir helg, trots att jag är hemma och ledig hela veckorna. Det kanske helt enkelt är en ursäkt för att städa lite hemma och laga lite godare mat än på vardagarna.

Apropå det där med städning så blev jag tvungen att göra en nödutryckning till staden eftersom dammsugarpåsen var full och vi inte hade några nya. Lillan passade dessutom på att somna i bilen på vägen hem så att jag fick de 45 minuter jag behöver för att hinna igenom huset med dammsugaren. Det är ju viktigt att  kunna glädjas åt de små sakerna i livet och jag måste säga att det kändes väldigt bra att dammsuga med en helt ny och tom påse!

Vi har fått besked om att det inte finns plats på vårt förstahandsval av förskola till hösten. Därför ringde jag nu till vårt andrahandsval och kollade om det fanns möjlighet att titta in på ett studiebesök. Det blev ett väldigt förvirrat samtal och till slut visade det sig varför – jag hade ringt till skolan istället för förskolan. De tyckte att lillan fick växa på sig lite innan hon fick komma till dem…

Jag hann skruva ihop resten av möblerna som frun hade köpt innan det var dags för kvällens matlagningsprojekt. Jag lagade helstekt Entrecote med potatisgratäng. Den stora nyheten för dagen var att jag gjorde egen Bearnaisessås. Det är första gången jag testar, jag vet inte riktigt varför jag inte har gjort det tidigare. Eftersom självförtroendet inte var på topp så köpte jag för säkerhets skull en burk med färdig sås också… Det gick i alla fall väldigt bra att göra såsen, men när jag hade tillsatt alla ingredienser så inser jag också varför man inte ska äta Bearnaisessås varje dag…

Då var vintern tillbaka. Cirka 10 cm tung snö gör onekligen hund- och barnvagnspromenader lite mer utmanande. Jag började med fem kilometers hårdkörning med barnvagnen, mestadels på oplogade småvägar. Det var riktigt jobbigt men jag ser det positivt – alla kalorier ifrån semlorna som jag åt häromdagen är nu garanterat avverkade! Utöver mitt tidigare önskemål om en CrossCountry-version av vår barnvagn efterfrågar jag nu också en bra plog till vagnen så att jag kan göra lite nytta på skogsvägarna här hemma.

Efter den första promenaden var jag inte speciellt sugen på att gå eftermiddagens långpromenad med barnvagnen så jag testade bärstolen istället. Eftersom det är svårt att få skorna och sitta fast så på lillans fötter så testade jag med raggsockor istället. Det gick bra ända tills hon fick för sig att sparka av dem. Naturligtvis gjorde hon det lite tyst och smidigt så att jag inte skulle märka någonting. När jag till slut noterade den nakna och kalla foten hade jag nästan gått runt hela promenadvarvet. Det var bara att vända tillbaka och leta strumpor i snön. Hunden såg något förvånad ut – han hade nog inte varit med om att vi hade gått hela promenaden för att sedan vända några hundra meter från huset och gå samma väg  tillbaka. Jag fick hålla lillans fötter i mina händer så att hon inte skulle frysa medan jag letade. Som tur var behövde jag inte gå så långt och under tiden kom jag på hur jag ska göra på nästa promenad. Det får bli strumpbyxor ovanpå raggsockorna och sedan overall –  då kommer hon aldrig kunna sparka av sig strumporna!

På kvällen kom frun hem ifrån huvudstaden med ”Vuxen-Lego” – hon hade varit på det stora svenska möbelvaruhuset och köpt några platta paket. Som ni alla vet så medför det ett antal timmars skruvande och pillande innan möblerna börjar påminna om det man hade sett i katalogen. Inte sällan blir det ju också lite skruvar eller några andra delar över när man äntligen tycker att man är klar… Jag är ganska säker på att det hade gått snabbare att få ihop bitarna om jag hade läst monteringsanvisningen innan jag började montera, men hur kul är det??

Nu har det gått över ett år sedan jag servade bilen så det var dags för årsservice. Jag hade kollat upp innan att servicen skulle ta två timmar så det borde fungera med hundpromenad före och efter. Sen gällde det bara att hålla lillan nöjd under tiden – det är här min otrohet kommer in!

Bredvid bilfirman finns nämligen en Thai-restaurang! Den trogne läsaren vet nu att vi inte bara har en, utan två Thai-restauranger i vår stad. Mitt vanliga ställe inne i stan är jag väldigt nöjd med så det kändes lite som ett svek att smyga in lillan på den här lunchbuffén istället, men nöden har ingen lag! Jag serverade maten så långsamt jag bara kunde men efter 30 min tröttnade lillan på de majskorn och gröna ärtor som höll hennes matintresse uppe längst.

Nu fanns det alltså lite tid kvar att fördriva. Vi hann titta på de andra bilmärkena som staden erbjuder och även ta en barnvagnstur till husvagnsbutiken innan vi var tillbaka i bilhallen 10 minuter innan bilen skulle vara klar. Då ringde serviceteknikern och sade att allt hade gått bra och att bilen ska vara klar om drygt en timme! What – hela min plan upp i rök! Vem hade han tänkt ska ta hand om den arga bebisen och den kissnödiga hunden? När jag påtalade att vi faktiskt hade kommit överens om två timmar sade han till min förvåning att han skulle lösa det – jag tror att det var hans lugna och långa kafferast som fick stryka på foten…

När teknikern kom ut med nyckeln frågade han lite fundersamt ”Det var en firmabil va?”.  Då jag äger bilen privat blev jag lite förvånad och samtidigt oroad – det där låter dyrt… ”Ja, för om det är en firmabil så ringer vi inte innan när det tillkommer större kostnader…”. Ok, mina farhågor besannades alltså. Det visade sig att det var dags att byta bromsklossar så det var ingen total ekonomisk katastrof, och det måste ju ändå göras.

Avslutningsvis så talade han om att bilen också hade fått en mjukvaruuppgradering, så nu ska bränslemätaren och fyrhjulsdriften fungera som det är tänkt. Jag tolkar det som att jag har kört omkring med en bil utan fungerande fyrhjulsdrift i tre år…

Som tur är har vi nu fått utbetalningskortet från Novair gällande vår flygresa till Turkiet. Novair valde alltså att följa ARN:s beslut och därmed lägger vi det kapitlet på hyllan. Synd bara att pengarna aldrig hann passera kontot innan de försvann till Volvo…

ps. Jag kan slutligen tillägga att min vanliga Thai-restaurang fortfarande är min favorit. Min otrohet skall alltså snarare ses som ett ”One lunch stand” än som en dålig vana…

Frun åkte till Stockholm på jobb igår så nu är jag totalentreprenör på hemmaplan igen! Hundpromenader, pottbesök, babysim, matlagning, bilservice, städning – bring it on!

Mina två kamrater började dagen totalt i otakt – lillan ville gå upp klockan 5, då låg Boxern fortfarande och sov skönt i husses säng (ja, vissa eftergifter måste man få göra när matte är borta). När lillan och jag var klara med frukost och morgonbestyr och hade lekt ett tag tyckte hon att det var dags att gå och sova middag kl 9. Då vaknade Boxern och ville gå på morgonpromenad. Eftersom jag bara kan vara på ett ställe samtidigt blev det först läggning av lillan och sen en snabb morgonpromenad med Boxern medan lillan sov sött. Frågan är när pappa ska få vila?

Som ni säkert redan har räknat ut blev vi inte utvalda till att delta i Colin Nutleys film. Inspelningen som de sökte statister till har redan varit. Jag kanske borde ha anat att mina chanser inte var så stora när de sökta mammor i 20 till 30-årsåldern med tillhörande barn. Jag tänkte naturligtvis att det bara var en olycklig formulering att de hade skrivit på det sättet och att de borde vara precis lika intresserade av medelålders föräldralediga pappor, men tji fick jag. Om man hade utformat en platsannons på samma sätt så hade väl jämställdhetsombudsmannen trillat av stolen… Idag fick vi i alla fall lite kändiskänning – på babysimmet träffade vi en av mammorna som hade blivit utvalda och som följaktligen hade varit på filminspelning förra veckan. Lillan kände sig nog lite som Agneta Ekberg i ”Det ljuva livet” där hon plaskade i bassängen tillsammans med den lilla manliga filmstjärnan!

På vägen hem stod grannens båda bilar parkerade i backen upp till vår lilla by. Det är inte ett ställe som man bara råkar stanna på så jag blev naturligtvis nyfiken. Det visade sig att de hade hittat flera påsar med stöldgods som av någon anledning hade dumpats där. Det fanns smycken och en del andra saker som absolut inte borde ha hamnat där av misstag. De hade ringt polisen som inte var speciellt intresserade – de tyckte att grannarna kunde samla ihop sakerna och åka in med dem till stationen vid tillfälle. Så mycket uppmuntran fick man alltså för att försöka vara en god medborgare. Frågan är ju vad tjuvarna gör i vår by? Om de söker på någon adress i området på hitta.se så står det  att två intressen som är vanliga här är hundar och jakt. I bästa fall kan tjuvarna alltså komma undan med ett hundbett, i värsta fall möter de en hagelbössa. Min rekommendation är således att ni åker någon annanstans – för er egen skull!

Efter en dag med Boxern och lillan har man en hyfsat hög vilopuls. När vi hade kommit till matlagningen så försökte jag att jonglera lite för många moment samtidigt. När jag plockade upp det första ägget ur förpackningen så ville det inte riktigt fastna i handen utan fortsatte i tangentens riktning rakt ut i köket. Naturligtvis var det precis där lillan satt – hon fick ägget rakt i huvudet och det gick så klart sönder. På något mirakulöst sätt så fick hon inget rått ägg i håret utan det hamnade på golvet bredvid. Medan jag väntade på skriket så vänder hon sig sakta om och plockar upp det trasiga ägget och ger till mig – hon var nog orolig för att hon inte skulle få sina pannkakor…

ps. Fettisdagen skulle inte få gå obemärkt förbi – jag kunde inte låta bli att köpa semlor när jag var och handlade. Tyvärr såldes de bara i 2-pack och eftersom vi är väldigt försiktiga med att ge sötsaker till lillan och hunden kände jag mig helt enkelt tvingad att under dagens lopp äta upp båda semlorna. Det får bli en lite längre långpromenad imorgon…

Vi har helt oavsiktligt lyckats skjuta på lillans första tandkontroll tills nu. Den ska göras vid 12 månaders ålder men vi har inte lyckats få till en tid förrän idag. Nu tror jag ju inte att det är något större problem att kontrollen inte skedde förrän nu, vid 12 månader fanns det nämligen inte så mycket tänder att inspektera. Nu finns det i alla fall några till, närmare bestämt tre i överkäken och en i underkäken. Jag poängterade även att det var minst en tand till på gång både i över- och underkäken. Tandsköterskan såg inte så imponerad ut som jag trodde att hon skulle bli…

Jag fick först lära mig lite teori – det ska totalt komma 20 mjölktänder. Jag räknade då snabbt ut att det innebär i runda slängar 50 vakna nätter till, bara för tänderna. Jag tror att barn skulle klara sig alldeles utmärkt med lite färre mjölktänder…

Om man med kontrollen menar själva inspektionen av barnets tänder så var den snabbt avklarad, mest beroende på huvudpersonens ovilja att öppna munnen. Nyvaken som hon var tog hon snabbt till den putande underläppen och då vet jag att det är exakt tre sekunder till gråten och sen var den kontrollen klar. Resten av tiden gick åt till att säkerställa att vi som föräldrar har förstått vidden av det ansvar som det innebär att sköta om ett barns tänder. Jag hoppas att jag klarade testen 🙂

Lillan lär sig nya partytrick varje dag nu. Idag har vi dansat i köket. Hon klappar med händerna och snurrar runt varv efter varv sittande på golvet. När hon var klar med dansen och jag var i ett tillstånd som påminde kraftigt om en midsommarafton då man har lekt ”norsk fylla” efter alla snurrar skulle vi bygga klossar. Normalt innebär det en tävling där pappa bygger och lillan river, men idag skulle det visa sig att lillan hade tagit över som byggherre. Nu skulle jag ge henne klossarna som hon sedan försiktigt staplade ovanpå varandra. Jag anser ju fortfarande att jag bygger både de rakaste och högsta klosstornen men det är ändå ett steg i rätt riktning…