Vägsyn och alarmerande kunskaper

Idag tänkte vi bara vara hemma och hänga tillsammans. Förmiddagen gick till stor del åt till att stilla lillans numera omättliga aptit på pekböcker. Vi har ganska många böcker liggande på soffbordet och det är viktigt i vilken ordning vi läser dem. Lillan pekar – pappa försöker förstå. Om jag väljer fel bok blir det högljudda protester. När vi har gått igenom alla böckerna ett varv är det bara att börja om från början igen. Ja, sen var det dags för lunch…

Ett annat intresse som lillan har utvecklat är skor. Det är först på senare tid som hon har kunnat gå med skor på ett någorlunda bra sätt (med vagnen förstås). Men nu verkar hon ha kommit på hur bra det är att ha skor på fötterna. Storleken och utseendet är inte så noga. Hon försöker att få på sig allt ifrån sina redan urväxta vinterkängor till sandaler i storlek 46 som hon hittade i USA. Allt däremellan är också värt ett försök.

Lillan grusvag

När jag lyckades övertyga henne om att ta på sig sina egna skor så passade det bra med en liten promenad ute. Jag lät henne köra gåvagnen på gräsmattan och tänkte att det var lagom att ta en kort sväng runt Rododenderon-busken. Men det tyckte inte den bestämda lilla damen. Hon satte kurs mot grusvägen och snart hade vi passerat våra brevlådor och var ute på vägsamfällighetens väg. Eftersom vi ska ha årsmöte på fredag så tyckte hon väl att det var ett bra tillfälle för inspektion… När vi hade gått en bit på grusvägen så försökte jag vända tillbaka vagnen lite smidigt. Ett irriterat skrik och en skickligt genomförd helomvändning senare var vi på väg bortåt igen. Klart att man inte ska ge upp halvvägs… Snart blev det uppförsbacke och dessutom har vi fortfarande hjulen på vagnen lite åtskruvade så att det inte ska gå för fort. Det hjälpte inte. Hon lyfte upp de bromsade bakhjulen och kämpade uppför backen. Om vår lilla hjälte fortsätter så här så har hon alla förutsättningar att lyckas i  livets hårda skola. Möjligtvis att vi måste jobb lite på hennes diplomatiska sida…

En rolig episod från härom kvällen som jag glömt att skriva ner är att under vår lyxiga födelsedagsmiddag så gick helt plötsligt brandlarmet. Med risk för att avslöja lite för mycket om min matlagning så kan jag avslöja att det har hänt förut, så det var inget som gjorde oss alltför upphetsade. Jag gick iväg för att kolla om jag hade glömt någonting på plattan, då ringer telefonen. ”Hej, det är larmcentralen. Vi har fått inbrottslarm från er fastighet. Larmsensorerna i köket, matsalen och vardagsrummet är aktiva.”. Samtidigt kommer lillan krypande ifrån hallen med min stora nyckelknippa i munnen, glatt fingrande på fjärrkontrollen till larmet…

3 reaktion på “Vägsyn och alarmerande kunskaper”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *