8:2-diet och småbarnsfilosofi

Om meningarna är lite konstiga och stavningen bristfällig så beror det på att vi knappt har sovit i natt. Lillans hosta är tillbaka med full kraft! Det var helt omöjligt för henne att ligga ner och sova. Jag försökte med alla knep jag kunde att hjälpa henne men det var lönlöst.

IMG_1668-001

Innan vi fick barn sov jag 8 timmar per natt och gick en morgonpromenad med hunden på 2km. Som småbarnsförälder med sjukt barn är förhållandet exakt det omvända – inatt sov jag 2 timmar och gick en 8km morgonpromenad med barnvagnen för att lillan skulle få sova. Om jag inte var på mitt bästa solskenshumör efter den vakna natten så var lillans morgonhumör ännu värre… Efter promenaden vaknade hon direkt igen och befann sig någonstans i den jobbiga zonen mellan arg och ledsen under hela förmiddagen. Vi lyckade sova någon timme i vår säng men hon var lika ledsen igen när vi vaknade. Efter att ha intagit en fruktpuréburk som lunch somnade hon på mig i soffan och sov i två timmar. När hon vaknade var jag stekhet av solen som sken in på oss genom fönstret. Nu var hon äntligen på sitt vanliga busiga och glada humör igen. Tyvärr missade vi dagens föräldraträff men det är inte så mycket att göra.

Eftersom vi hade ännu en dag med strålande sol tog jag ytterligare en långpromenad på eftermiddagen. Jag lyssnade på ljudboken ”Born to run” medan jag gick och efter ett tag fick jag lust att springa. Hunden såg lite förvånad ut till en början när jag iklädd jeans, spikkängor och signalgul jacka började jogga med barnvagnen. Ganska snabbt föll han dock in i takten och vi hade ett riktigt bra flyt i den sköna vårsolen.

Efter löpturen kände jag mig väl värd en öl! Problemet var bara att lillan såg burken och blev intresserad. Finns det någon bättre förhandlingsteknik än att titta lite uppfordrande på pappa och med blicken förmedla ”det är bäst att du ger mig burken annars så slutar jag att andas”. Jag drack upp så snabbt jag kunde och gav henne burken. Hon fick sin burk, jag fick en ny öl – win-win på hemmaplan!

Och så lite småbarnsfilosofi till sist. Under nattens vakna timmar funderade jag på exakt var gränsen går mellan en sen kväll och en tidig morgon? Någon som har ett bra svar?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *